Fredag: Favorit i repris #1

"A panda walks into a café. He orders a sandwich, eats it, then draws a gun and proceeds to fire it at the other patrons.

'Why?' asks the confused, surviving waiter amidst the carnage, as the panda makes towards the exit. The panda produces a badly punctuated wildlife manual and tosses it over his shoulder.

'Well, I’m a panda,' he says at the door. 'Look it up.'

The waiter turns to the relevant entry in the manual and, sure enough, finds an explanation. 'Panda. Large black-and-white bear-like mammal, native to China. Eats, shoots and leaves.'

So punctuation really does matter, even if it is only occasionally a matter of life and death."

Det här är boken för alla som, liksom jag, är patetiskt outhärdliga språknördar. I Eats, Shoots & Leaves: The Zero Tolerance Approach to Punctuatuion av Lynne Truss får man till och med sitt eget "punctuation repair kit" (äntligen!) att beväpna sig med mot alla otäckt språkmisshandlade skyltar ute i världen. (Har inte du också alltid längtat efter att få klämma fast en stor fet dekal med texten "The Panda says NO!" ibland? Om du inte har det så är det här antagligen inte heller boken för dig.)

Eats, Shoots & Leaves avhandlar dock det engelska språket, och då framförallt dess absolut mest misshandlade tecken - apostrofen. Men den tar också upp kommatering, kolon, semikolon och annat som gör livet värt att leva. En liknande bok på svenska hade antagligen haft särskrivning som huvudtema, då boken vänder sig den typ av människor som inte kan gå förbi en skylt som det står "skum tomte" på utan att få frossbrytningar och hysteriska fnissattacker. Men som tur är så funkar ju the punctuation repair kit även på svenska skyltar.

Om du undrar hur bra koll du har på dina engelska apostrofer och kommatecken, så kan du spela the Punctuation Game här. Lycka till!

(Självklart drabbades jag just av det charmanta problemet att etikettfunktionen inte klarar av att hålla ihop en titel som innehåller kommatecken. Så härligt blodtryckshöjande.)