Mörkrädd - ja

Så här var det att sova ensam hemma innan jag läste Mörkrädd:

FÖRE

Förberedelser:

* En sänglampa tänd när jag sover. Ibland två. Ibland hallampan också.

* Stora katten i fåtöljen i hörnet, lilla katten på sängkanten vid fötterna ... eller just det ja, haha, menar ju att hon ligger på sin dyna på golvet. (Inga katthår i sängen numera, på strikta order från förste styrman.)

* Täcket noga invikt under fötterna. För säkerhets skull. Så inget kan nypa mig i tårna. (Vilket var en realitet när lilla katten verkligen var liten, men nu är det mest för att jag inte vill känna något mot tårna och VETA att det inte är katten.)

* Garderobsdörrarna ordentligt stängda. Inga kläder får hänga framme. (De får liv på natten.)

* Inte sova på rygg, inte sova på rygg, INTE sova på rygg ... (För då kan man vakna i sömnparalys och vara tvungen att ligga förlamad och stirra ut i mörkret ENSAM. Och det, mina vänner, vill ni inte vara med om.)

* Sänglampan kan släckas när solen går upp.

Faror:

* Sovrumsdörren (som måste stå på glänt för katternas skull) ser alltid ut som om den glider upp när man stirrar på den.

* En lite läskig, ganska omotiverad ljusfläck i hörnet lyckas med konststycket att se mer och mer omotiverad ut ju längre natten lider.

* Om man glömmer att vika in fötterna kan man få för sig att någon nyper efter dem. Det är lite otäckt.

* Den stora spegeln (som vi inte har orkat hitta en bra plats för än) i mörkaste hörnet har numera vänts mot väggen. Men innan var den SCARY. (Till och med för förste styrman. Fast bara lite då.)

Så här är det efter att jag ägnade ett dygn åt att sträckläsa Mörkrädd:

EFTER

Förberedelser:

* Alla lampor tända. Överallt. Även den i ugnen.

* Katterna i skräckinducerat strypgrepp under varsin arm. (Den lilla tufsiga lyckligt spinnande och den gamla arga ilsket fräsande och fäktande.) Ficklampan mellan tänderna och den vindsäkra stormlyktan fast förankrad på nattduksbordet.

* Kuddar och täcken bildar barrikad längs med sängkanterna.

* Garderoberna är igenspikade, förbommade och barrikaderade. Jag har ändå alltid tyckt att det här med kläder är rätt överskattat. Speciellt den här årstiden kan man ju komma långt med en schysst bikini och ett par piratstövlar. Till vintern ... ? Tja, jag HAR funderat på att linda in mig i toalettpapper. (Sådant där lite tjockare.)

* Sova?! HA!!

* ... och detta är klockan två på eftermiddagen.

Faror:

* (NÅN DÄR)

Ja du, Andreas, den visste var den satt. Nu ska vi bara förstöra nattsömnen för förste styrman också, och sedan kan vi flytta in i ett familjerum på psyket hela bunten.


Läs även andra bloggares åsikter om Andreas Roman, Mörkrädd